Jakten hade i äldre tider en annan karaktär än i våra dagar. I alla tider har dock älgen varit det viktigaste bytet. Man fångade älg för att få kött och hudar. Man beredde hudarna och tillverkade sedan dräktplagg såsom byxor och handskar. Älghudar användes även vid reptillverkning.

Groparna är vanligtvis ovala två till fyra meter stora och den uppskottade jorden bildar en låg vall som omger gropen. Djupet varierar mellan ett par decimeter till ca två meter beroende på markerosion och igenrasning. Oftast har man anlagt groparna i lättgrävda sand- eller grusmarker, där djuren uppehåller sig eller passerar.
I äldre nedteckningar kan man läsa sig till att groparna förr hade ett tunt maskerat tak av klenvirke, mossa och kvistar. Sidorna i gropen var ofta fodrade av slanor eller brädor. I botten på fångstgropen fanns ofta en sparklåda, som vanligtvis var av trä eller sten. När viltet hamnade i gropen låstes benen och viltet kunde inte ta sig upp. En fångstanläggning var ofta placerade i rader, med 30 – 50 meters mellanrum och mellan groparna fanns hinder eller stängsel av fällda träd och grova grenar samt buskar med öppning endast rakt över groparna.
Systemet kunde bestå av upp till flera hundra gropar som bildar kilometerlånga system där viltstråk spärras av. I systemet ingick ofta hägnader och fångstarmar av ris eller stockar som styrde in djuren i groparna. Ensamliggande gropar kunde vara försedda med ett åtel i form av t. ex en lövkärve.

De äldsta fornlämningarna, i form av fångstgropar, finns runt insjöar och vid de forna kustlinjerna.
Utgrävningar visar att gropar ibland kunde grävas om och användas under olika perioder. I dag är dessa lämningar en av de få fornlämningstyper som kan berätta för oss om jaktens betydelse under forna tider.

Människan har i alla tider uppskattat platser med utsikt över vatten. Det har en mycket positiv inverkan på vårt välbefinnande och är miljön dessutom utan larm och buller förstärks upplevelsen. Även skogskänslan tillfredställer människans behov av att komma bort från stadens puls och träda in i en annan värld med andra dofter, ljud och färger. Här finns möjlighet till avkoppling och rofylldhet. Utsikten över sjön är fantastiskt vacker. Ta en promenad upp på berget och njut av känslan och utsikten.

Lite söder om berget finns även orkidéer, som blommar i juni och juli. Observera att alla vilda orkidéer är fridlysta i hela landet och får inte plockas eller grävas upp!

Inviksån är fiskevårdsområdets havsöringsförande pärla. Från sötvattensgränsen ute i Ullångersfjärden upp till Sör-Almsjön har du tillgång till dryga milen spännande fiske av skiftande karaktär.

Ån har en utsträckning av drygt 2,5 mil med en fallhöjd från den överst liggande näringsfattiga källsjö ner till havet av drygt 285 meter. Ingen annan i Sverige kustmynnande å har ett brantare förlopp.

Fisket i ån bedrivs mestadels med långt styvt metspö försedd med rulle, stark lina och kraftig krok agnad med mask. Förtyngda flugor, tubflugor och streamers används också. Tunga sänken underlättar presentationen av betet vid höga flöden.
Flugfiske med sjunklina/intermediate och vadandes i ån vid stigande/sjunkande flöden kan vara mycket spännande och givande för den som gillar utmaningar.
I ån fångas en och annan verklig stor havsöring varje säsong och då menar vi fiskar större än 4 kilo.

Vill du fiska i Inviksån måste du köpa ett A-fiskekort.
Det kan köpas hos:
Br. Petterssons Järnaffär. Öppettider 09.00-17.00
Cesars Pizzeria. Öppettider 11.00-21.00
Övriga, ring info. 070-274 63 64

Historik:
Det var kronolänsmannen C O Lené, som på 1850-talet lät uppföra denna imponerande byggnad. Huset beskrivs i handlingar, som upprättades i samband med laga skifte 1856: "Mangårdsbyggnaden under spåntak, nybyggd, 68,5 fot (ca 20,6 m) lång, 36 fot (ca10,8 m) bred och 27 varf hög, indelt till förmak, sal, kabinätt, sängkammare, 2:ne kontors rum, skänk, kök och förstuga, alla rum försedda med bättre kakelugnar samt omsorgsfullt inredda med undantag af förmaket hvaruti ännu icke blifvit inlagt golf och tak - övfra våningen är indelt i större vind samt 2:ne vindskammare med rymliga garderåber på sistorne, värderas till ..... 3.000 Rdr."
Till gården hörde dessutom en mindre mangårdsbyggnad, drängstuga och bryggstuga, en byggnad innehållande stall, fähus, vagnsbod, svinhus, fårhus samt avträde, dessutom tröskloge, långloge jämte stall, härbergen, lada, stall, vedbod och en stenkällare.
Av de många byggnader som hörde till denna storgård finns endast ett fåtal kvar idag.

Under ett trettiotal år inrymdes poststationen i mangårdsbyggnaden. Från 1907 var den tingshus för att senare användas också som småskola.

En privatdonation på närmare 700 föremål har skänkts till hembygdsföreningen. Äldsta föremålen kommer från 1600-talet. Här finns även Wilhelm Pettersson-Bergers piano och andra minnessaker.

Källa: Vissa delar tagits ur "Utvalda kulturmiljöer i Ullånger socken" av Ann Renström.

Stenens placering är i slutet på leden på norra sidan av samhället i byn Äskja.

Hundra år senare, den 25 juli 1967, på samma gård, föddes den stora skidskyttedrottningen Magdalena Wallin Forsberg. Bröllopet mellan henne och maken Henrik Forsberg skedde i Ullångers Kyrka. Hon bor idag i Bergeforsen.